Gaskriget och förberedelser

Hej mina vänner. Idag och igår har varit riktiga fixar-dagar. Jag förbereder mig mycket inför det stora Projektet som jag ska jobba med i sommar, och lång tid framöver. Men mer om det senare :)

När jag var på SPX i Stockholm köpte jag Fabian Göransons "Gaskriget" för en billig penning. Jag lånade den på biblioteket en gång för flera långa år sedan, och jag hade för mig att den var bra. I lördags när jag satt på tåget på väg mot konfirmation och släktfika läste jag om den, och helvete vad den fortfarande är bra! Jag hade glömt vilken fantastisk bok det är, och jag är så glad att jag köpte den. Så, där har ni det. Månadens boktips, oavsett om ni bett om det eller ej. 

Igår fick jag tillbaka seriekopiorna som ställdes ut i Lund i helgen, och eftersom jag inte skulle ha dem till något speciellt gjorde jag lite fler kopior och tejpade upp dem på stan. Det blev fint det. 

Extra extra! Tidning! Utställning! Gästlärare! Fredag för fan!

Jag sitter och har lite helgchock... Har varit så upptagen att jag inte ens tänkt tanken på att det skulle bli helg och ledighet, så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. 
I tisdags fick Malmö finbesök av Carina och Andreas (kära Växjövänner), som kom hit för akvareller, men fick umgås med mig på köpet. Det var härligt.


Serieskolan har haft Lina Neidestam som gästlärare hela veckan, och det har varit helt fantastiskt! Jag har lärt mig ungefär 100 nya saker om dagen :) och fått så mycket bra feedback och kritik att jag känner mig 70% mer proffsig redan. 


Förresten. "Kontroll" som jag lade upp här på bloggen för ett tag sedan har blivit publicerad i den finfina nättidningen Miteroi. Kolla här! 
Som om det inte var nog har jag också med serier i en utställning tillsammans med några råcoola människor i från klassen på Smålands nation i Lund. Smålands har kulturpolitisk vecka, och gillar man politisk konst av alla möjliga slag så borde man absolut gå dit. Kolla här också!

Åh fredag, vad ska jag göra med dig?

Idag hade jag egentligen (äntligen) tänkt berätta om Stockholms Internationella Seriefestival och SPX från förra helgen, men istället vill jag prata om Rolf.


Rolf var min bildlärare, och kanske världens mest positiva man. Han var min favoritlärare under hela gymnasiet, mycket för att bildlektionerna blev min fristad där jag kunde ta en paus från alla prestationskrav och göra det jag älskade, men mest för att han var en så glad och engagerad människa. Idag fick jag veta att Rolf har gått bort i leukemi, och det känns så jävla, jävla synd. 
Det är synd på en så fin människa, synd för alla ungdomar i Helsingborg som aldrig kommer att undervisas av honom, och synd för att jag inte tog chansen att berätta för honom hur viktig han var för mig. Utan alla de där bildlektionerna i Estethuset, med virriga genomgångar och Rolfs galna, högljudda skrattande, så hade jag inte orkat ta mig igenom gymnasiet. Det betydde så mycket för mig att han tog sig tid att titta noga på alla mina bilder och kommentera på hur jag utvecklades, och att han såg någonting han tyckte om i mina teckningar och allra första osäkra akrylmålningar. 


Jag har så många jobbiga minnen från gymnasiet, och mycket har jag ärligt talat förträngt, men bildlektionerna vill jag aldrig glömma. Inte ens de där som det inte blev så mycket av, som liksom drog ut på tiden för att Rolf tappade spåret och började prata om något helt annat. Något som var ointressant eller sjukt spännande, men som alltid fick mig att skratta. Jag minns när vi pratade om surrealism och Magritte, om Konstfack, när han gav mig nyckeln till materialrummet och lät mig och Sandra gå loss på allt vi kanske behövde till vår kurs, när han tillslut avslöjade sin riktiga ålder för mig och Steffi och vi var helt chockade, när jag berättade om mina serieambitioner och visade honom mina allra första serier. (Som var skitfula men väldigt ambitiösa.) Förståelsen när jag var som mest sjuk och stressad. Och de uppmuntrande orden och dåliga skämten som gjorde mig motiverad att rita vidare, testa nya saker, och stå ut med skolan. Bara en vecka till, och en vecka till...
Jag har skickat hälsningar till dig Rolf, några gånger sedan jag tog studenten, men jag har alltid tänkt att jag skulle komma och hälsa på någon gång. För att visa vad jag har lärt mig, att jag faktiskt blev serietecknare, och berätta allt det som jag skrivit i det här blogginlägget. Nu går inte det, och det är så... synd. Men tack. Tack som fan för 3 år av hysteriska skrattanfall och nördiga konstsamtal. Tack för den sortens uppmuntran som är ovärderlig för en 17-åring och som sitter kvar i kroppen hela livet. 

Jag behövde referenser till en teckning jag skulle göra och bad Rolf
posera för mig, och det gjorde han så klart :)